Värt det?

Är det värt att dricka bort en rolig kväll? Eller var det så att den blev rolig för att jag drack? Hursomhelst drack jag väldigt mycket. Jag var på min kära nära vän Hannas skiva för IB-klassen på Katedralskolan. Först var vi hemma hos Belinda och förkrökade lite. Jag blandade ner några Power King i en kvarts sjuttis och vips så hade jag en portabel redbull-vodka som jag dumt nog drog på bussen, med blygsam hjälp av Fanny och Hanna. Sen kom vi till middagen och det var jättegod mat, vin och trevlig sällskap, men det blir svårt att förstå internhumorn när de har sina nomineringar (det nästan oundvikliga på alla skivor som inte är ens egen). Sen började dansen och drickandet. Hannas vän Erik arrangerade ölhävartävling mellan mig och en till kille, vilket nog var källan till mitt senare missöde. Vi drog två shots var av något oihågkomt också. Sen minglade jag runt och därifrån är det i princip svart. Ingen aning vad klockan var då, kanske tolv max. Nästa jag vet ligger jag på kungsgatan ungefär vid Lindvalls kaffe (hur hamnade jag där?) och håller på att bli väckt av två poliser från en blinkande bil. Dom ber om leg, jag visar det och när dom frågar om jag kan stå så ställer jag mig upp faktiskt rätt stadigt, och dom säger att jag ska ta det lugnt och dom åker därifrån. Nu haffade jag en taxi, eftersom det inte går några bussar till Sunnersta därifrån. Väl på min gata så funkar inte kortet, men som tur är är min käre bror Chris hemma som kan lägga ut. Jag går upp och berättar om kvällen för honom och hans två kamrater, vi börjar titta på Jurrasic Park (riktigt bra fylleidé) men jag tröttnar ganska snabbt (förmodligen för att jag var dödtrött) och går och slocknar på min säng. And that about sum's it up.
Tur att jag drack hinkvis med vatten igår och i morse så att jag nu kan åka och jobba i osjukt tillstånd, trots att jag faktiskt vinglar fortfarande.

Tillbaka till rubriken så vet jag faktiskt inte om det var värt det.. Det var extremt roligt tills det slocknade, men jag vet ju inte om jag har gjort bort mig eller inte. Jag har iallafall lärt mig att jag ska lugna mig med alkoholintaget så nästa utekväll, vilket förmodligen blir nästa lördag, inte slutar i ett stort svart hål i mitt minne. Måste tacka Hanna och alla de andra för en ljuvlig kväll, så länge den varade!

Nu ska här jobbas.